Nyhet 02-08-2021 kl. 11.56
© Unsplash
Finlands miljöcentral har publicerat ett nytt planeringsverktyg för att minska växthusutsläppen som stöder kommunernas och regionernas klimatarbete.
Verktyget kan användas för att skapa olika utsläppsscenarier baserat på den aktuella utsläppssituationen i varje kommun, samt olika faktorer och åtgärder som påverkar utsläppen. Den kommer att bidra till att bedöma vilka förändringar som krävs inom olika sektorer för att uppnå de fastställda utsläppsminskningsmålen. Användningen av verktyget kommer också att stödja konsekvensbedömningen av regionala klimatvägkartor.
”Kommuner och landskap har satt upp utmanande utsläppsminskningsmål som kräver en rad olika åtgärder för att uppnå dem. Det kommunala system för beräkning av utsläpp av växthusutsläpp som Finlands miljöcentral offentliggjorde i februari 2020 gör det möjligt att övervaka åtgärder inom flera utsläppssektorer i efterhand. Det nu publicerade planeringsverktyget för utsläppsminskningar kompletterar denna verktygslåda”, säger Laura Saikku, specialforskare vid Finlands miljöcentral.
Nationella klimatåtgärder som utgångspunkt
Den huvudsakliga utgångspunkten för scenarioarbetet är att fastställa hur den allmänna marknadsutvecklingen och de klimatpolitiska åtgärder som beslutas på nationell nivå påverkar de kommunala utsläppen. För att illustrera detta har ett så kallat grundscenario byggts in i verktyget för varje kommun.
Grundscenariot tar hänsyn till de rapporter, planer och riktlinjer som utarbetats till stöd för genomförandet av den nationella klimatpolitiken och som beskriver Finlands framtida utsläppsutveckling. Dessa omfattar bland annat energi- och klimatstrategin, den klimatpolitiska planen på medellång sikt och lagen om distributionsskyldigheter. Inverkan av den kommunala befolkningsprognosen på utsläppsutvecklingen beaktas också.
Effekterna av kommunens egna åtgärder belyses
Den metodbeskrivning som utarbetats för att stödja användningen av beräkningsverktyget innehåller alternativ och exempel på utvecklingsstigar som minskar utsläppen mer än i grundscenariot och de klimatåtgärder som krävs för dem. För varje sektor beskrivs också kriterierna för att beräkna de val av målscenario som användaren har gjort. Verksamhetsutövaren får välja referensår mellan 2005 och 2018 samt målår mellan 2020 och 2050, som alla har sina utsläppsminskningar beräknade i enlighet med grundscenariot.
”Grundscenariot är en utvecklingsbana där utsläppsminskningar till stor del uppnås genom nationella åtgärder. Det praktiska genomförandet sker emellertid till stor del på lokal nivå och det går inte att uppnå utsläppsminskningar enligt grundscenariot utan att kommuner, kommuninvånare och företag agerar”, säger specialforskaren Santtu Karhinen från Finlands miljöcentral.
Förändringar i uppvärmningsmetoden för byggnader är centrala, effektiviteten hos klimatåtgärderna inom vägtrafiken varierar från region till region
Analysen av energiförbrukningen i byggnadsbeståndet är uppdelad i flera avsnitt i verktyget, vilka definierar energieffektivitetsnivån för det befintliga och nya byggnadsbeståndet samt uppvärmningsmetoderna. Distributionen av fjärrvärmekällor och mängden konsumtionsel kan också ändras. Verktyget visar att förändringar i uppvärmningsmönstren är avgörande för att minska utsläppen från byggnadsbeståndet. Betydelsen som energiförbrukningen har i nya byggnader varierar kraftigt från små landsbygdskommuner till stora tillväxtcentrum.
När det gäller vägtrafik är analysen uppdelad i fastställandet av de faktorer som påverkar körprestandan och fördelningen av drivkraften inom fordonsbeståndet. Användaren kan till exempel titta på hur tillgängligheten till tjänster och alternativa transportsätt påverkar personbilarnas körprestanda och till exempel ändra elbilarnas andel av fordonsbeståndet.
Verktyget visar till exempel att en ökad kollektivtrafik i små kommuner inte är ett särskilt effektivt sätt att minska utsläppen, medan kollektivtrafiken kan ersätta persontrafiken i större städer. Resultaten av verktyget visar också att nyckeln till att uppnå betydande utsläppsminskningar är att övergå till utsläppssnåla drivmedel såsom elbilar.
Verktyget omfattar även andra utsläppssektorer inom utsläppsberäkningssystemet samt olika klimatkompensationer. Verktyget kommer att vidareutvecklas för andra sektorer för att möjliggöra en mer detaljerad analys av utsläppseffekterna av enskilda åtgärder.
Hinku-kommunen Åbo som exempel
Åbo strävar efter koldioxidneutralitet fram till år 2029. Enligt det grundscenario som verktyget framställer minskar Åbos utsläpp med 38,5 procent åren 2018–2029. På basis av verktyget kan man uppskatta att Åbo, utöver utsläppsminskningarna i grundscenariot, måste överge användningen av uppvärmningsolja, producera fjärrvärme och el helt koldioxidneutralt och elektrifiera en betydande del av personbilsbeståndet, bussarna och arbetsmaskinerna.
”80 procent av fjärrvärmen produceras redan med förnybara energikällor, i praktiken säljer vårt eget energibolag bara grön el till konsumenterna och antalet elbussar tiodubblas i år”, säger Miika Meretoja, specialexpert från Åbo stad. ”Även om utsläppen halverats jämfört med nivån år 1990 visar verktyget utan tvivel att arbetet inte är färdigt. Samtidigt måste man också ägna mer uppmärksamhet åt kolsänkorna.”
Verktyget kan också användas för att undersöka alternativ täckning av åtgärder för att uppnå en motsvarande minskning av utsläppen fram till målåret.
Mer information
- specialforskare Santtu Karhinen, Finlands miljöcentral SYKE, förnamn.efternamn@syke.fi, tfn 029 525 1889
- specialforskare Laura Saikku, Finlands miljöcentral SYKE, förnamn.efternamn@syke.fi, tfn 0400 148 771