Kommuner

Kommunerna har en nyckelroll att spela i kampen mot klimatförändringarna. Den kommunala organisationen orsakar i genomsnitt cirka 10 procent av utsläppen, invånarna 45 och företagen cirka 45 procent. Av denna anledning uppnås de mest effektiva gärningarna i samarbete med företag och invånare som verkar i det kommunala området.

Kommunala nationella och internationella nätverk ger ett unikt sätt att kommunicera information om kostnadseffektiva utsläppsminskningsåtgärder och -verksamhetsmodeller. Kommunala och regionala ekonomiska indikatorer på effekterna av klimatåtgärder vänder sig inte bara till kommuner utan även till regionala och statliga beslutsfattare.

Kommuner är nyckelaktörer i Green Deal. Samarbete mellan kommuner och företag kommer att återföra EU-pengar för att göra nödvändiga utsläppsminskningar. Kommunerna har därmed konkreta möjligheter att stödja kunnande och efterfrågan och att främja klimatsmarta lösningar inom sina områden.

Kommunens klimatsamarbete med företag ska integreras i kommunens företagspolitik.

Vad kan och bör kommuner göra för klimatarbetet?

Ett framgångsrikt klimatarbete bygger på lokala styrkor. Utöver kommunens storlek påverkas klimatarbetets prioriteringar av bland annat kommunens samhälls- och näringsstruktur, strukturen i kommunorganisationen med dess dotterbolag och partnerskap, möjligheter till partnerskap och politisk vilja.

Kommunen skapar förutsättningar för företag att utveckla klimatlösningar genom att skapa och öka efterfrågan. Näringsombudsmän och utvecklingsbolag har till uppgift att främja verksamheten i företag som är verksamma i kommunen. Klimatarbetet skapar ett nytt slags samarbete mellan bland annat näringslivssektorn, tekniska sektorn och miljösektorn. Klimatarbetets tväradministrativa karaktär kräver en samordning där de olika aktörernas roller och ansvar är tydliga.

Centralt för företagssamarbetet är verksamhetsmodellens tydlighet och tillämpbarhet. Den ska vara strukturerad, tillhandahålla verktyg för utsläppsminskningar och materialeffektivitet samt möjliggöra nätverkande och synlighet. Verksamhetsmodellen består av följande delar:

-> Definiera målen för samarbetet

-> Kontakta och motivera företag att samarbeta

-> Informationskompetens för genomförande av klimatarbete

-> Verktyg för företag

-> Övervaka resultat och säkerställa effektivitet

-> Kommunikation

Kommunen som möjliggörare:

• Placering av företagsområden: planläggning och trafikförbindelser
• Energilösningar
• Översyn av tillståndsvillkor och regelverk utifrån en klimatlösningsmässig synpunkt
• Klimatsmarta lösningar för företag beaktas vid offentlig upphandling: hållbarhetskriterier, aktiv dialog med marknaden
• Ger referenser till företag genom innovativa offentliga upphandlingar
• Att ”boosta” företag till klimatsmart verksamhet
• Centraliserat stöd för att främja energi- och materialeffektivitet i företag, bl.a. finansieringsmöjligheter, stöd, tjänster relaterade till beräkning
• Experiment och nya verksamhetsmöjligheter
• Spridning av information om bästa företagspraxis

Varför bör kommunerna göra klimatsamarbete med företagen?

Klimatarbetet skapar ett mer omfattande välbefinnande och livskraft i kommunens område​

• Det är möjligt för kommuner att utveckla sin vitalitet utifrån klimatkunnande, ren och smart teknik, cirkulär ekonomi och energi- och resurseffektiva lösningar. ​
• Genom att sammanföra företag, forskningsinstitut och andra aktörer kan kommuner skapa ett attraktivt pilotnätverk som också ökar exportpotentialen. ​
• En kommun kan påverka invånarnas konsumtionsvanor, vilket kan öppna upp marknader för nya affärsformer och tjänster. ​

Klimatarbete är ekonomiskt lönsamt

• Besparingar på energi och material förbättrar direkt företagens affärsresultat, vilket också påverkar kommunens ekonomiska situation.

Klimatarbetet ökar kommunens attraktion bland företag och invånare

• Ett effektivt och fruktbart samarbete ger goda förutsättningar för kommunikation och skapar en positiv bild av kommunen.

Exempel:

Greenreality, Villmanstrand (på finska)